Istutettavien lohien, järvilohien ja taimenten rasvaevän leikkaaminen tuli pakolliseksi vuoden alusta – monissa kohteissa rasvaevälliset saaliit on vapautettava

Istutettavien lohien, järvilohien ja taimenten rasvaevän leikkaaminen tuli pakolliseksi vuoden 2017 alusta. Eväleikkaus koskee vähintään vuoden ikäisenä istutettavia kaloja.

Määräys on säädetty valtioneuvoston asetukseen kalastuksesta.

 

Suomessa istutetaan heikentyneen luonnontuotannon takia vuosittain miljoonia lohikalojen poikasia.

Luonnonkantojen heikkoon lisääntymistulokseen syitä ovat muun muassa vesivoimarakentamisen ja maa- ja metsätalouden vaikutuksista vähentyneet lisääntymis- ja poikasalueet virtavesissä, joita nämä lajit käyttävät kutupaikkoinaan.

Vapaa-ajankalastajien keskusjärjestön mukaan useiden taantuneiden lohikalojen kalastus on myös liian voimakasta syönnösalueilla järvissä tai meressä.

Rasvaeväleikkauksen avulla pystytään jatkossa erottamaan luonnossa syntyneet lohet ja taimenet istutuskaloista. Useimmat lohi-, järvitaimen- ja meritaimenkannat ovat Suomessa uhanalaisia tai vaarantuneita.

Rasvaevällisten yksilöiden vapauttaminen pyynnin yhteydessä on monissa kalastuskohteissa jo pakollista. Vapaa-ajankalastajien keskusjärjestö muistuttaa, että vastuullinen kalastaja noudattaa uhanalaisten lajien pyynnissä oma-aloitteisesti säädöksiä tiukempaa linjaa.

Heikoimpien kalakantojen osalta on luonnontuotannon elpymiselle tärkeää vapauttaa myös rasvaeväleikatut istutuskalat, kun istutukset on tehty kalakantojen lisääntymisen vahvistamiseksi.

Vuonna 2017 istutettavat kalat kasvavat lisääntymis- ja pyyntikokoisiksi lajista, istutuskoosta ja -alueesta riippuen seuraavien kahdesta neljään vuoden aikana.

Nahkamainen lipare

Rasvaevä on lohikaloille tunnusomainen pyrstön varren selkäpuolella sijaitseva nahkamainen ja malliltaan hieman kynttä muistuttava lipare.

Eväleikatun kalan erottaa leikkaamattomasta evän paikalla olevasta sileästä ja matalasta kohoumasta. Leikkaamattomalla kalalla rasvaevä näkyy selvästi.

Lähde: Istutettavien lohien, järvilohien ja taimenten rasvaevän leikkaaminen tuli pakolliseksi vuoden alusta – monissa kohteissa rasvaevälliset saaliit on vapautettava – Lapin Kansa

Kategoria(t): Riistanhoito | Avainsanat: | Kommentoi

Lohikalat häviävät Lapin järvissä ahven- ja särkikaloille ilmaston muuttuessa

Lämpötilan nousu ja rehevöityminen muuttavat Lapin järvien kalayhteisöiden rakenteen asteittain lohikaloista ahvenkalojen kautta särkikalavaltaiseksi.

Samalla kalojen lukumäärä kasvaa voimakkaasti ja keskikoko pienenee.

Helsingin yliopiston tutkija Kimmo Kahilainen ryhmineen on selvittänyt parinkymmenen järven kalayhteisöiden rakennetta Kilpisjärven latvavesiltä aina Napapiirille. Tutkimusalueen etelä- ja pohjoisosien välillä on eroa noin 300 kilometriä, ja ilmasto-olot poikkeavat selvästi toisistaan.

– Keskilämpötila on eteläosissa kolme astetta korkeampi kuin Kilpisjärvellä, ja etelässä sataa lähes kolmanneksen enemmän kuin pohjoisosissa.

Nämä lukemat vastaavat ilmastomallien tämän vuosisadan lopun ennusteita Pohjois-Suomeen, eli alueen pohjoisimpien järvien tila muuttuisi kohti eteläisimpien järvien tämänhetkistä tilaa, Kahilainen toteaa Helsingin yliopiston tiedotteessa.

Tutkimusalueella pohjoisesta etelään siirryttäessä keskilämpötilan nousu ja intensiivisen metsätalouden seurauksena lisääntynyt rehevyys muuttivat kalayhteisöjen koostumuksen täysin.

Latvavesien kirkasvetiset siikavaltaiset järvet vaihtuivat Käsivarren alaosista lukien keskijuoksulla kiisken ja ahvenen hallitsemiksi ja tummavetisemmiksi. Levien samentamissa eteläisimmissä järvissä särki ja salakka korvasivat puolestaan ahvenkalat, Kahilainen kertoo.

Tutkimuksen perusteella kiiski, ahven ja särki leviävät kohti pohjoista, ja niiden suhteellinen osuus kalastossa kasvaa. Kylmän ja kirkkaan veden kaloista nieriä, siika, taimen, harjus ja made puuttuivat kokonaan osasta tutkimusalueen eteläisimpiä järviä, ja niiden määrä todennäköisesti vähenee pohjoisempana sijaitsevissa järvissä.

Kalalajikoostumuksen muuttuessa kalojen keskipituus pieneni puoleen ja keskipaino kymmenykseen. Järvien suhteellinen kalabiomassa kuitenkin kasvoi.

Esimerkiksi kirkkaista, siikavaltaisista järvistä levän samentamiin särkivaltaisiin järviin siirryttäessä kalojen kokonaisbiomassa kasvoi enimmillään noin 50-kertaiseksi.

Vaikka kalojen yhteenlaskettu paino kasvoikin merkittävästi, muutos kookkaammista lohikaloista askeleittain vähemmän arvostettuihin lajeihin kuten kiiskeen, särkeen ja salakkaan vähensi kotitarvekalastusta eteläisimmissä järvissä, Kahilainen kertoo.

Lähde: Lohikalat häviävät Lapin järvissä ahven- ja särkikaloille ilmaston muuttuessa – Kotimaa – Verkkouutiset

Kategoria(t): Riistanhoito | Kommentoi

Onkiminen innostaa vuodesta toiseen – onkimiskilpailu nuorille 14.6.

Myös ulkona valmistetut kalaruuat maistuivat keskuskoulun oppilaille. Tapahtumalla on pitkät perinteet.

Pyörteen tilalla Kajaanissa vietetään 23.5–24.5 koululaisten kalastustietopäiviä.

Päivien aikana pari sataa koululaista Keskuskoululta sekä Hauholan koululta pääsevät tutustumaan kalastukseen ja kalojen käsittelyyn. Nuoret pääsevät maistelemaan myös ulkona laitettuja kalaruokia.

Suomen vapaa-ajan kalastajien eli SVK:n kainuun piirijärjestön kalakummivastaava Veijo Lipponen kehuu nuorten asennetta kalastusta ja kalojen käsittelyä kohtaan. Kalakummiksi, eli epäviralliseksi kalastusohjaajaksi on ryhtynyt Kainuun alueella myös useita nuoria.

Toki joukossa on aina niitäkin jotka eivät kestä edes katsoa kalan perkausta, tänään heitä ei ole kyllä juurikaan näkynyt, Lipponen kertoo.

Kainuun vapaa-ajan kalastajat eli KVK on järjestänyt koululaisten kalastustietopäivän joka kevät jo 26 vuoden ajan. Lipponen on ollut mukana alusta asti.

Pyörteen rannassa mato-ongella viihtyvät 7. luokkalaiset naureskelevat siimojen tarttuessa puun oksiin. Kalaa ei ole vielä tullut, ja nuoret empivätkin riittääkö kärsivällisyys odotteluun enää kauaa.

Nyt on vielä vähän liian kylmää, että kunnolla nappaisi. Kalamiehellä on tietenkin aina selitys sille, miksi kala ei syö, kalastusohjaaja Matti Kulju tuumii.

Kulju on SVK:n palkkaama ohjaaja, joka kouluttaa erityisesti nuoria kalastusharrastuksen pariin. Hän on käynyt kouluissa oppitunneilla kertomassa kalastuksen eduista, ja hän vetää eri-ikäisten nuorten kalastuskerhoja.

Aika paljon on nuoria joita kalastus kiinnostaa, ja jotka haluaisivat sitä kokeilla. Paljon on myös aikuisia jotka ovat nuorena kalastaneet, ja aikuisena haluavat palata harrastuksen pariin.

Kuljun mukaan kalastus on mielekäs harrastus sillä se vie lähelle luontoa, ja siinä oppii jatkuvasti uutta. Itse hän on hurahtanut perhokalastukseen, ja talvisin hän osallistuu usein pilkkikisoihin.

Kalastus opettaa kärsivällisyyttä, ja toki sillä voi saada hyvää ruokaa pöytään. Itse en voi kylläkään kalaa syödä ollenkaan, sillä olen sille pahasti allerginen, naurahtaa Kulju.

Keskuskoulun 7. luokkaa käyvät Inka Hyrkäs ja Hilla Heikkinen ovat yksimielisiä siitä että kalastustietopäivä on hyvä keino lisätä nuorten tietoisuutta kalastuksesta.

Luonto on tärkeä asia, niin onhan se hyvä että siitä kerrotaan ja meille opetetaan kaikenlaista siihen liittyvää, Hyrkäs tuumii.

Parasta päivässä tyttöjen mukaan oli mato-ongella onkiminen, sekä kalaruokien maistelu. Molempien tyttöjen lempikala on lohi, joka maistuu niin uunissa paistettuna kuin savustettunakin.

He pääsivät myös kilpailemaan kalapolkukilpailuun, jossa testattiin koululaisten kalastustietoa.

Näitä luontotapahtumia joissa myös kalastukseen tutustutaan on ollut jo aika monta, niin on mukava huomata, että asiat ovat oikeasti jääneet jo mieleen, Heikkinen kertoo.

Kainuun vapaa-ajan kalastajat ry järjestää Vimpelinlammella onkimiskilpailun nuorille keskiviikkona 14.6.

Kilpailussa ongitaan rannasta, ja omaa onkea ei tarvitse osallistuakseen, vaan ne tarjotaan yhdistyksen puolesta. Kilpailu on täysin maksuton ja kaikki osallistujat palkitaan. Lisätietoja www.fisuun.fi.

Lähde: Onkiminen innostaa vuodesta toiseen – Kainuun Sanomat

Kategoria(t): Riistanhoito | Kommentoi

Viltolycksstatistik Sverige 2016 | Älgskadefondsföreningen

Om verktyget Detta verktyg är skapat för att gör det enklare ta fram och jämföra viltolycksstatistik mellan olika regioner och tidsperioder.

All statistik i verktyget baseras på data inhämtat från Rikspolisen genom Nationella Viltolycksrådet. Statistiken

Lähde: Viltolycksstatistik | Älgskadefondsföreningen

Kategoria(t): Riistanhoito | Kommentoi

Oklart om elstängsel skyddar tamdjur från vargangrepp | Svensk Jakt

Det finns tydliga kunskapsluckor om hur rovdjursangrepp på tamdjur ska förebyggas. Det skriver forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Oviedo University i Spanien i tidskriften Scientific Reports.

Endast ett fåtal studier ger vägledning om vilka förebyggande åtgärder som fungerar i praktiken. En vanlig åtgärd som rovdjursavvisande stängsel saknar vetenskapligt stöd, skriver forskarna vid SLU och Oviedo University i Spanien i tidskriften Scientific Reports. De menar att rovdjursförvaltare och forskare måste samarbeta för att utvärdera vilka åtgärder som är effektiva.

Bidrar med studier

– Vi skulle önska att rovdjursförvaltningen var evidensbaserad, såsom sjukvården är i valet av medicinsk behandling. Det förutsätter att forskarna bidrar med studier av hög kvalitet om hur effektiva olika åtgärder är för att hindra rovdjursangrepp, säger Ann Eklund som är huvudförfattare till artikeln i ett pressmeddelande.

Femtrådigt elstängsel runt fårhage. Foto: Hans Bjurling/Viltskadecenter

Hon och hennes kollegor har gått igenom 562 vetenskapliga artiklar, publicerade under åren 1990–2016, som handlar om förluster av tamdjur till följd av angrepp från stora rovdjur.

Bara 21 artiklar, det vill säga fyra procent, beskriver studier som är utformade på ett sätt som gör det möjligt att mäta hur effektiv en viss åtgärd är.

Det är intressant att en så välanvänd metod som elektriska stängsel helt och hållet saknade vetenskapligt publicerade utvärderingar, säger Ann Eklund.

Förhindra attacker

Metoder som effektivt förhindrar attacker på tamdjur är ett måste för myndigheter som vill mildra konflikter i områden där det finns rovdjur, menar forskarna i artikeln. Annars finns risk för att människor tappar förtroendet för förvaltningen.

Forskarna föreslår att relativt kostnadseffektiva metoder som bygger på befintlig teknik ska prioriteras för vetenskaplig utvärdering, till exempel rovdjursavvisande stängsel.

Vi tror att förvaltning och forskning måste arbeta systematiskt tillsammans för att få fram kostnadseffektiv och pålitlig praxis, säger Ann Eklund.

Lähde: Oklart om elstängsel skyddar tamdjur från vargangrepp – Svensk Jakt

Kategoria(t): Riistanhoito | Kommentoi

Undvik viltolyckan | Älgskadefondsföreningen

Det kan vara svårt att undvika en kollision när viltet plötsligt står framför din bil. Men det finns vissa förberedelser och åtgärder man kan vidta för att vara mer förberedd och skaffa sig större marginaler när situationen uppstår.

Nedan finner du praktisk information och tänkvärda fakta som kan hjälpa dig att undvika en del viltolyckssituationer.

Rätt utrustning

En förutsättning för att du ska kunna köra tryggt, är att bilen fungerar på ett säkert sätt. Till exempel att bromsarna är tillförlitliga och att däcken har ett bra mönsterdjup.

Dessa viktiga funktioner, och många andra, får du en god kontroll av när du besiktigar din bil. Självklart ska det finnas säkerhetsbälte för samtliga passagerare i bilen och de ska användas (även vid korta körsträckor).

Om små barn färdas i fordonet används en bakåtvänd godkänd barnstol. Vid kollision eller plötslig inbromsning är säkerhetsbältet och barnstolen det som kan rädda er från allvarliga skador.

Hastighet

Nästan alla fortkörare håller sig under den gräns där man riskerar att bli av med körkortet. De tänker förmodligen mer på det, än på den starkt ökande risk de utsätter sig själv och andra trafikanter för. Hur skicklig en förare än är behöver han ha marginalerna på sin sida om det oväntade inträffar, tex ett vilt som kommer upp på vägen.

Det enklaste sättet att skaffa sig marginaler är att följa hastighetsbegränsningarna och anpassa hastigheten till rådande förhållanden. Ju lägre hastighet, desto större chans att hinna reagera, uppfatta saker runt omkring, bedöma situationer och fatta rätt beslut.

Ju högre fart desto värre skada när olyckan är framme. Det är inte bara reaktionssträckan och bromssträckan som ökar när man kör fort. Om du råkar ut för en olycka så ökar kollisionshastigheten, och därmed också skadepåföljden av olyckan, kraftigt vid högre farter.

Av diagrammet nedan framgår att så liten hastighetsskillnad som 20 km/h kan ge upphov till en skillnad i kollisionshastighet på 70 km/h (vilket motsvarar ett fall från sjätte våningen i ett höghus). Det kan vara skillnaden mellan att överleva eller inte.

Bilen som kör i 70 km/h hinner stanna om en fara, tex ett vilt, dyker upp ca 50 meter framför bilen medan bilen som kör i 90 km/h kolliderar med en hastighet av 70 km/h.

Uppgifterna förutsätter bra bromsar, ordentliga däck och torr asfalt.

Vidga ditt synfält

Ett vidgat synfält är av största vikt för att kunna undvika viltolyckor. Det är en välkänd uppfattning att jägare är mer sällan inblandade i kollisioner med klövvilt.

Anledningen är säkert att jägaren intresserat söker efter vilt med blicken, därmed undviker han också att kollidera med dem. Jägaren har, genom att se djuren tidigt, köpt sig marginaler för att hinna bromsa.

Många bilister är endast fokuserade på vägbanan i stället för att dessutom titta i kanterna, in i skogen och ut över fälten. Det är viktigt att vi har uppsikt över såväl vägbanan som omgivningen. Var extra uppmärksam vid åkrar, föryngringsytor (kalhyggen/nyplanteringar) och sjöar/vattendrag.

Djuren är normalt sett mest i rörelse från skymning till och med gryning. De lämnar sin daglega i skymningen för att söka föda och återvänder i gryningen för att söka skydd under dagen. För vildsvinstäta trakter gäller det att vara extra uppmärksam framförallt under dygnets mörka timmar. Vildsvinen har senare vanor än rådjur och älg och lämnar daglegan först efter skymningen och återvänder före gryningen.

Våren och hösten är två tider på året då risken för kollision med älg är extra stor. På våren, maj/juni, stöter älgkon bort sina fjolårskalvar. Dessa bortstötta kalvar irrar då runt i markerna och tyvärr även över vägar. Hösten är extra utsatt då brunsten infaller i september. Efter brunsten börjar älgjakten. Aktiviteter i skogarna sätter djuren i rörelse och därmed ökar faran för kollisioner.

Ljus & mörker

Halvljus på dagen och helljus vid mörkerkörning hjälper dig att se och ger dig därmed bättre förutsättningar att reagera i tid. Det är dessutom viktigt att du vid mörkerkörnning bländar av vid rätt tillfälle. I syfte att underlätta för andra trafikanter bländar många av för tidigt. Med enbart halvljus på natten har vi mycket begränsad sikt. Är det dessutom regn försämras våra förutsättningar ytterligare.

I det svarta området mellan bilarna har vi ingen möjlighet att upptäcka tex vilt. Blända alltså inte av för tidigt men ta hänsyn till mötande trafik så du inte försvårar för dem. Vid mörkerkörning kan man även vara uppmärksam på reflexstolpar som kantar många av våra vägar.

Om en eller ett par av reflexerna ”slocknar” eller ”blinkar” kan detta bero på att ett eller flera djur passerar eller står vid vägkanten. Ibland kan dessutom djurets ögon reflektera strålkastarljuset och lysa/glittra i mörkret (detta gäller ej vildsvinet, som har samma hornhinnor som människan).

Respektera viltvarningsmärken

Vilda djur korsar våra vägar överallt. På vissa platser är viltvarningsmärken uppsatta där det förekommer extra mycket vilt och där det finns naturliga viltväxlar. Vid dessa skyltar är det därför viktigt att man är extra uppmärksam samt sänker hastigheten.

Ofta har det just på dess platser förekommit ett stort antal viltolyckor. Du får genom skyltningen information på ett lättillgänglig sätt som kan hjälpa dig att undvika kollisioner.

Viltstängsel

Viltstängsel minskar en stor del av olyckorna. Dock ska man komma ihåg att viltstaket inte utestänger allt vilt från vägen. Älgar kan hoppa över eller riva ner, rådjur och vildsvin kan ta sig under, folk glömmer att stänga grindar etc.

Har ett djur väl kommit in kan det inte ta sig ut igen – det befinner sig i en dödsfälla. Det är därför viktigt att vara uppmärksam och ha ett vidgat synfält, även om det finns viltstängsel. Det är även viktigt att vara medveten om att det ofta passerar mycket vilt före och efter en stängslad sträcka.

Ett viltstängsel innebär inte att djuret rörelser avstannar. Effekten blir att man förflyttar rörelsen. En älg som försöker korsa en väg och stöter på ett viltstängsel följer många gånger detta, och passerar vid första bästa öppning – oftas där viltstängslet slutar eller om en viltgrind står öppen.

Lähde: Undvik viltolyckan | Älgskadefondsföreningen

Kategoria(t): Riistanhoito | Avainsanat: , | Kommentoi

”Regeringen utmanar Folkrörelsesverige” | Svensk Jakt

I 80 år har Jägareförbundet haft hand om det allmänna uppdraget kring viltvård i Sverige. Men nu tycks Miljöpartiet använda EU som bräckjärn för att frånta förbundet den uppgiften.

Om Socialdemokraterna inte sätter stopp för dumheterna hotas hela den svenska folkrörelsemodellen.

Att ta ifrån Jägareförbundet det allmänna uppdraget är att öppna Pandoras ask. Alla organisationer som får bidrag från staten för att utföra arbete i det allmännas intresse riskerar att drabbas.

Det allmänna uppdraget får Jägareförbundet från staten för att på ideell basis sköta delar av den praktiska jakt- och viltvården. Det är ett uppdrag som förbundet har skött i 80 år utan anmärkningar från tidigare regeringar, och som dessutom finansieras genom avgifter som jägarna själva har betalat in.

Översyn istället för försvar

I somras lämnades det in ett klagomål till EU-kommissionen. Den klagande påstod att det allmänna uppdraget ska betraktas som ersättning för tjänster snarare än bidrag och att det därför bör upphandlas i enlighet med EU:s bestämmelser för offentlig upphandling.

Regeringen kunde då ha försvarat det allmänna uppdraget och frågan hade varit ur världen.

I stället lät regeringen meddela att den ska skulle göra en översyn, som skulle vara klar innan årets slut, men som fortfarande pågår.

Tafatt agerande

Regeringens tafatta agerande i frågan beror på att Socialdemokraterna och Miljöpartiet är splittrade och inte kan komma överens. Det är inte första gången Miljöpartiet använder sig av EU som bräckjärn för att försvåra för svenska jägare.

Det är illa nog att de gör det i enskilda jaktfrågor som när det kommer till vargjakten, men den här gången riskerar regeringens agerande att få komplikationer långt bortom det allmänna uppdraget.

Om regeringen landar i att uppdraget ska upphandlas innebär det att samma regler kommer att gälla för andra liknande icke-vinstdrivande organisationer, som får bidrag från staten för att utföra uppgifter som är av allmänintresse.

Drabbar folkrörelsen

Genom översynen öppnar regeringen Pandoras ask. Landar regeringen i att det allmänna uppdraget ska upphandlas kommer EU-kommissionen inte att nöja sig med det.

Då kommer även andra organisationer, som tar emot bidrag på liknande sätt, att påverkas.

Detta skulle drabba alltifrån Naturskyddsföreningen, som precis som Jägareförbundet får bidrag ur Viltvårdsfonden, till RFSU, Rädda Barnen och Riksidrottsförbundet, som alla får bidrag efter beslut från regeringen, att använda för ett angivet syfte i allmänhetens tjänst.

Vi talar alltså om stora delar av det Folkrörelsesverige, som särskilt Socialdemokraterna så ofta säger sig vilja värna.

Bidrag på 40 miljarder

De totala bidragen och transfereringarna från offentlig sektor till ideella föreningar och övriga organisationer omfattar varje år mer än 40 miljarder kronor.

Krav på upphandling skulle öka den administrativa bördan för alla inblandade eftersom staten i förväg behöver identifiera vilka åtgärder och arbetsprogram organisationer måste följa.

Det skulle bli mycket svårt för organisationerna att utföra det arbete som i dag görs av dem i det allmännas intresse och kostnaden för skattebetalarna skulle skjuta i höjden.

MP jagar jägare

Vi vet att Miljöpartiet, som i frågan om licensjakten på varg, gärna tar chansen att sätta dit jägarna så fort de får chansen.

Att Socialdemokraterna däremot inte sätter ned foten är djupt oansvarigt. Det är dags att regeringen slutar ducka, kommer överens och tar strid för den svenska modell och det ideella engagemang som fungerat så väl under så lång tid.

Lähde: ”Regeringen utmanar Folkrörelsesverige” – Svensk Jakt

Kategoria(t): Riistanhoito | Kommentoi