Mårdhundar med sändare släppta – som kommit över gränsen från Finland | Jakt & Jägare

Sändarmärkta mårdhundar har släppts på olika platser i södra och mellersta Sverige.

Om de så kallade judasdjuren söker upp och parar sig med artfränder kan de avslöjas och avlivas av de jägare som jobbar i Mårdhundsprojektet.

De GPS-märkta mårdhundarna kan även visa hur effektivt det är att försöka övervaka intåget av invasiva arter med hjälp av åtelkameror som finns i jaktmarkerna.

Mårdhundsprojektet, som drivs av Jägareförbundet på uppdrag av Naturvårdsverket, har tidigare använt judasdjur för att stoppa en invasion i norra Sverige av mårdhundar som kommit över gränsen från Finland.

Judasdjuren som släppts är steriliserade, avmaskade, behandlade mot fästingar och försedda med ett halsband med GPS-sändare.

Nu har de flesta markhäckande fåglar kläckt sina ägg och ungarna lämnat sina bon. Därför är de mårdhundar vi nu släppt inget hot mot vare sig viltvården eller mångfalden.

Men ser vi att de rör sig mot något särskilt känsligt område går vi in och flyttar djuret, förklarar Per-Arne Åhlén, ansvarig för Mårdhundsprojektet

Mårdhund i både Finland och Danmark

Årligen skjuts det uppåt 170 000 mårdhundar i Finland för att få bukt med den invasiva arten, som kan gå hårt åt småviltet och sprida rävskabb och rabies.

Mårdhund har även etablerats i Danmark och kan därmed ta sig över till Skåne.

Projektet tar årligen emot hundratals tips och observationer om misstänkta mårdhundar i Syd- och Mellansverige.

Hittills har det dock aldrig gått att bekräfta en mårdhund längre söderut än Mjällom, i Västernorrlands län, där en mårdhund togs i fälla 2010. I Västerbotten har bara ett 20-tal djur dokumenterats.

Flest mårdhundar avlivade i Tornedalen

De flesta av de flera hundratals mårddjur som avlivats har infångats i Norrbotten, främst i Tornedalsområdet.

När det gäller eventuella förekomster av mårdhund i Syd- och Mellansverige känner vi oss i dagsläget trygga i att en mårdhund inte kan röra sig genom de södra delarna av landet utan att bli fångad på bild av någon av de cirka 100 000 viltkameror som sitter utsatta i naturen, främst i områden med vildsvin. Mårdhundarna lockas nämligen av fodret på vildsvinsåtlarna, kommenterar Per-Arne Åhlén.

De flesta bilder vid åtlar på misstänkta mårdhundar är i själva verket falskt larm.

”Mårdhunden” ofta en grävling

Cirka 100 viltkamerabilder skickas årligen till oss på projektet med frågan, är det en mårdhund jag fångat på bild? Oftast rör det sig om grävlingar i konstiga vinklar, ”vildvuxna” tamkatter och rävar med ovanligt färgmönster, berättar Per-Arne Åhlén.

Satsningen med att be jägarkåren rapportera mårdhundar, som upptäckts med viltkameror, är även ett test om Sveriges jägarkårs privata viltkameror kan vara ett effektivt övervakningssystem även för andra invasiva främmande arter.

Sibirisk jordekorre, bisam och tvättbjörn är några exempel på vilka arter det kan handla om.

Kan jämföras med kamerapositionen

Även om sändaren på judasdjuret inte syns med hjälp av en viltkamera går det att notera de GPS-märkta mårdhundarnas sändarpositioner och jämföra med viltkamerans position.

Lähde: Mårdhundar med sändare släppta – Jakt & Jägare

Kategoria(t): Riistanhoito Avainsana(t): , , , . Lisää kestolinkki kirjanmerkkeihisi.