Hård predatorjakt gav fler vadarfåglar | Svensk Jakt

För att gynna vadarfåglarna fälldes eller fångades 122 grävlingar, 240 rävar, 33 mårdar och 10 minkar. Detta inom ramen för ett lyckat, lokalt naturvårdsprojekt på Öland förra säsongen.

Det är Magnus Johansson i Mörbylånga på Öland som sammanställt bytes­statistiken. Han håller i trådarna för predatorjakt­en som är ett naturvårdsprojekt i länsstyrelsen Kalmar läns satsning ”Fler vadare i öländska sjömarker”.

Och fler vadare har det också blivit.

Det är den allmänna uppfattningen i alla fall. Ökningen gäller alla vadare, till exempel tofsvipa, strandpipare och rödbena, säger Magnus Johansson.

Han fortsätter:

Den rödlistade rödspoven är ­programfågeln och inventeras nu ­årligen av ornitologerna. När vi ­började 2008 räknades 36 par häckan­de rödspovar och de senaste tre åren har antalet legat runt 60.

Men det är inte så svårt att räkna ut om man ser till hur många predatorer vi lyckats eliminera och vad de skulle ha ätit om de funnits kvar.

Ska skydda vadarna

Projektet, som startade i mindre omfattning 2008, syftar till att hjälpa beståndet av häckande vadarfåglar genom jakt och fångst av predatorer; och då inte bara smårovdjur utan även kråkfåglar och vitfåglar som gråtrut, havstrut och fiskmås.

Magnus Johansson, Mörbylånga, håller i trådarna för naturvårdsprojektet med predatorkontroll på södra Öland. Foto: Bernt Karlsson

Projektet drivs av Jägareförbundet Mörbylånga jaktvårdskrets och den praktiska rovviltefterhållningen sker med hjälp av utvalda jägare och jaktlag både på östra och västra sidan. I dagsläget har drygt 100 personer gått en utbildning arrangerad av Magnus via Studiefrämjandet.

Rävrekord

Bytesstatistiken för den senaste säsongen, det vill säga 2015, visar att det aldrig, sedan starten 2006, fällts så många rävar och grävlingar inom det aktuella området, som motsvarar 93 procent av den jaktbara arealen inom Mörbylånga kommun.

Antalet mårdar – 33 stycken – har gått ner något jämfört med toppåren 2012 och 2013 medan antalet minkar når en näst högsta notering, tio stycken.

Men det är också så att jägarna blivit skickligare och lärt sig hur man jagar rovdjur, säger Magnus Johansson. Lockjakten på räv har tillkommit som ny jaktform som blivit alltmer populär och vi har blivit bättre fångstmän och lärt oss mer om vilt­ets uppträdande i markerna och hur fällorna ska placeras. Särskilt duktiga har vi blivit på att fånga kråkfåglar.

Inte bara vildsvin

Det är faktiskt roligt att se hur intresset för rovdjursjakt åter börjat ta fart hos oss i en tid när det mesta i Jägarsverige annars kretsar kring jakt på vildsvin och hjortvilt.

Bytesstatistiken när det gäller kråkfågel domineras av kråkor och kajor, 402 respektive 399 under 2015.

Det är fångsten under tidig vår med små burfällor och levande lockfågel som tar mest, säger Magnus Johansson. Vi fångar också rätt mycket korp, huvudsakligen i norska kråkfällor.

Men det som krävs i ett sådant här projekt är kontinuitet; att jägarna orkar hålla på. Skulle jakten och fångsten upphöra under bara ett år skulle vi omedelbart förpassas bakåt till utgångsläget.

Avskjutning rovvilt

2006 2010 2015
Grävling 41 39 122
Räv 145 12 240
Mård 3 26 33
Mink 11 10

Bytesstatistiken är också en spegelbild av tillståndet i naturen och visar tydligt hur rävstammen återhämtat sig efter skabbutbrottet 2008–2009.

Avskjutning kråkfågel

2006 2010 2015
Kråka 205 431 402
Skata 56 137 209
Kaja 76 217 399
Korp 28 109

Bytesmängden inom kråkfåglar varierar inte så mycket mellan åren och domineras av kråkor och kajor.

Lähde: Hård predatorjakt gav fler vadarfåglar – Svensk Jakt

Mainokset
Kategoria(t): Riistanhoito Avainsana(t): , , , , . Lisää kestolinkki kirjanmerkkeihisi.